Dessa allmänna råd med kommentarer utgår från prioriterade områden som Skolverket identifierat som viktiga att ge stöd och vägledning i. Områdena omfattar Styrning och ledning som särskilt vänder sig till huvudman och förskolechef samt områdena Barngruppens och miljöns betydelse i det pedagogiska arbetet, Särskilt stöd och Samarbete med hemmet som särskilt vänder sig till förskolechef, förskollärare och arbetslag i förskolan.

Att göra val inför framtiden är en ständigt pågående process. Elevens studie- och yrkesval har stor betydelse för hur livet kommer att utvecklas. Studie- och yrkesvägledning är en rättighet för eleven och skolan har ett viktigt och omfattande uppdrag att stödja eleverna i att göra väl underbyggda val. Skolverket och Skolinspektionen har i olika rapporter lyft fram att studie- och yrkesvägledningen behöver utvecklas. De här allmänna råden och kommentarerna ska fungera som ett stöd för planering och genomförande av verksamheten. Syftet med råden är att studie- och yrkesvägledningen blir likvärdig och av hög kvalitet.

Dessa allmänna råd gäller för kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå, särskild utbildning för vuxna på grundläggande och gymnasial nivå och utbildning i svenska för invandrare. Även utbildning som kommuner eller landsting har lagt ut på entreprenad omfattas av samtliga råd. För motsvarande utbildningar som bedrivs av kriminalvården, folkhögskolor eller andra enskilda utbildningsanordnare gäller råden i tillämpliga delar. Råden har tagits fram för att stödja lärare i tillämpningen av de författningar som styr betygssättningen och råden riktar sig därför i huvudsak till lärare och rektorer. Materialet är indelat i sex avsnitt, Bedöma tidigare förvärvade kunskaper och kompetenser, Planera för bedömning, Undervisa och bedöma, Dokumentera och informera, Betygssättning och intyg samt Följa upp.

Skolverket och Socialstyrelsen ger ut en gemensam vägledning för att
stärka den samlade elevhälsans arbete för att bidra till utveckling av en likvärdig elevhälsa i hela landet. Vägledningen utgår ifrån bästa tillgängliga kunskap. Den samlade elevhälsan ska främja alla elevers sociala, psykiska och fysiska hälsa, utveckling och lärande så att de uppnår utbildningens mål.

I och med skollagen (2010:800) samlades skolhälsovården, den särskilda elevvården och de specialpedagogiska insatserna i en samlad elevhälsa. I vägledningen synliggörs respektive professions ansvarsområden och områden som förutsätter samarbete och samverkan. Skolan måste hantera såväl elevers lärande som deras hälsa, och elevernas hälsa har stor betydelse för deras skolprestationer, välbefinnande och möjlighet att fungera i skolans sociala miljö. Omvänt har en elevs skolprestationer stor betydelse för hälsan.

Vägledningen riktar sig i första hand till personal inom elevhälsan, rektorer, verksamhetschefer för elevhälsan samt vårdgivare, skolhuvudmän och beslutsfattare.

Dessa allmänna råd med kommentarer har tagits fram för att stödja lärare och rektorer i arbetet med utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen.

Hösten 2013 ändrades bestämmelserna i skollagen om utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen. Ändringarna i skollagen innebär sammanfattningsvis att utvecklingssamtalet har fått en utvidgad roll och att kravet på skriftliga individuella utvecklingsplaner avskaffas i de årskurser betyg sätts. Skriftliga individuella utvecklingsplaner ska upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 1-5 i grundskolan, grundsärskolan och sameskolan samt i årskurs 1-6 i specialskolan. De ska även upprättas en gång per läsår för elever i årskurs 6-9 i grundsärskolan i de fall betyg inte sätts. Motsvarande gäller för elever i årskurs 7-10 i specialskolan som läser enligt grundsärskolans kursplaner.