Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling
Kommunförbundet Skåne
2013
26
Denna skrift är en sammanställning av forskning om insatser för lärares utveckling och lärande i syfte att förbättra elevernas resultat. Rönen gäller lärare som fått åtminstone någon form av grundläggande lärarutbildning och sedan deltar i en utvecklingsprocess för att fördjupa sina kunskaper och förfina sina färdigheter och förmågor.
Bakom de tio principer som identifierats i denna sammanställning ligger fyra viktiga insikter, med stöd i forskningen:
Även om faktorer som socioekonomisk bakgrund har stort inflytande så är det tydligt att elevernas lärande påverkas starkt av hur lärare undervisar.
Undervisning är en komplex aktivitet. Lärarnas ibland ögonblickssnabba beslut om lektionens innehåll och genomförande formas av ett antal faktorer – inte bara av vad som förväntas av dem i ett förändrings- och utvecklingsarbete. Sådana faktorer innefattar lärarnas kunskaper och uppfattningar om vad som är viktigt att lära ut, hur eleverna lär sig och på vilket sätt de ska förmås till gynnsamt agerande.
Det är viktigt att se till att utbildningssatsningen motsvarar vad man vet om lärares sätt att lära. En färsk forskningsöversikt identifierade följande faktorer som viktiga för att uppmuntra lärande: att beakta lärarnas tidigare uppfattningar om hur världen fungerar; att utveckla djupa kunskaper om såväl fakta som begrepp och organisera dessa i ett ramverk som underlättar att de hålls vid liv och tillämpas; att främja metakognitiv och självreglerande processer som stödjer lärarna i arbetet med att sätta mål och sedan följa framstegen mot dessa.
Professionellt lärande formas starkt av lärarnas undervisningskontext. Denna utgörs i regel av klassrummet, vilket i sin tur påverkas av skolkulturen samt den fysiska plats och det vidare samhälle som skolan befinner sig i. Lärarnas dagliga upplevelser i sin praktik formar deras insikter och deras insikter formar deras upplevelser.
Fokus för denna skrift ligger på inbördes relaterade villkor för sådan professionsutveckling som enligt forskningen har en tydligt positiv effekt på elevernas lärande.
Stödja och styra - Om bedömning av yngre barn
Skolverket
2010
77
Olika former för bedömning har blivit en allt större del av vardagen för personal i förskolan och skolan. Den målstyrda organisationen ställer allt större krav på dokumentation, utvärdering och bedömning av barns och elevers kunskaper och förmågor.
I den här boken diskuteras vad bedömning är och hur man bedömer yngre barns kunskapsutveckling. Hur kan en individuell utvecklingsplan se ut? Hur förhåller vi oss till att barnen själva ofta inte vill bli bedömda medan vi vuxna gärna ser en utökad bedömning?
Kunskapsöversikten ger en samlad bild av den forskning som finns inom området bedömning och dokumentation av yngre barns kunskapsutveckling. Översikten riktar sig i första hand till personal verksam inom förskola och skola eller till dig som vill veta mer om forskning om bedömning av yngre barns lärande.
Kunskapsbedömning i skolan – praxis, begrepp, problem och möjligheter
Skolverket
2011
73
Kunskapsbedömning är en pedagogisk kärnfunktion och en central del i lärarens kompetens. En framåtsyftande kunskapsbedömning, kommunicerad med eleven, ger ett kraftfullt stöd för lärandet.
Detta stödmaterial har tagits fram som ett svar på det växande intresset kring bedömning i grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Stödmaterialet är en del i Skolverkets arbete för att stödja genomförandet av skolreformer och för en rättvis och likvärdig bedömning.
Materialet innehåller en genomgång av centrala begrepp som används i bedömningssammanhang. Materialet ger också några exempel från kunskapsbedömning- ens praktik och innehåller råd och rön kring kunskapsbedömningens problem och möjligheter. Det kan fungera som en utgångspunkt för diskussion och utvecklings- arbete på den egna skolan, oavsett skolform, kring kunskapsbedömning.
Huvudförfattare till detta stödmaterial är Annika Karlsson och Agneta Grönlund, Karlstads universitet. I arbetet har Daniel Wernegren och Johan Samuelsson medverkat.
Materialet har också granskats och utvecklats i samråd med experter inom området: Gudrun Erickson, Anders Jönsson, Christian Lundahl, Peter Nyström, Astrid Pettersson och Eva Östlund-Stjärnegårdh. I framtagandet av materialet har också ett antal lärare och rektorer bidragit med synpunkter.
Att följa lärande : formativ bedömning i praktiken
Dylan Wiliam
Studentlitteratur AB
2013
200
Boken har två huvudsyften. Det ena är att komma med enkla, praktiska idéer om förändringar som varje lärare kan göra i klassrummet för att utveckla sin undervisning. Det andra är att bevisa att förändringar kan förbättra elevernas resultat. I kapitel 1 visar författaren varför skolprestationer är viktiga och varför bättre utbildning är angeläget eftersom människor blir friskare, lever längre och bidrar mer till samhället. Tre frågor har avgörande betydelse, viktigast är lärarkvalitet som är den enskilt viktigaste faktorn i utbildningssystemet, högst varierande samt av mer avgörande betydelse för vissa elever än för andra. I kapitel 2 undersöker författaren några metoder som kan utveckla och beräkna hur stor verkan förändringarna kan få på elevresultaten och visar att t.ex. lärstilar inte har någon som helst verkan i jämförelse med ökade ämneskunskaper. Författaren diskuterar forskningen om formativ bedömning i klassrummen och visar att arbetssättet har mycket stor positiv inverkan på elevers skolprestationer. I kapitel 3, 4, 5, 6 och 7 avhandlas i tur och ordning de fem nyckelstrategierna inom formativ bedömning: - klargöra, delge och skapa förståelse för lärandemål och framsteg -åstadkomma effektiva klassrumsdiskussioner, aktiviteter och inlärningsuppgifter -ge feedback som för lärandet framåt -aktivera eleverna till att bli läranderesurser för varandra -samt att äga sitt eget lärande. Boken vänder sig till blivande och verksamma lärare i grund- och gymnasieskolan samt till skolledare, skolpolitiker, föräldrar och andra med intresse för området.
Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskola
Skolverket
2012
74
Med hjälp av pedagogisk dokumentation kan man arbeta med att följa upp, utvärdera och utveckla förskolans verksamhet.
Stödmaterialet beskriver bl.a. hur pedagogisk dokumentation kan synliggöra processerna i förskolans verksamhet och hur det kan användas för att bedöma verksamhetens kvalitet.
Tio forskningsbaserade principer för lärares professionsutveckling
