Av Anna Lorentzon, lärare, och Jennie Sonestedt, skolbibliotekarie

De senaste åren har vi ofta fått höra om att läsförmågan och läsförståelsen går ner bland barn och unga. Det syns i flera undersökningar bland annat PIRLS. På Naverlönnskolan har vi sedan en tid tillbaka ett prioriterat mål där vi ska arbeta för en ökad läsförståelse hos eleverna. All personal på skolan är involverad i detta. Det är svårt att överdriva hur viktig läsning och läsförmåga är för både individen och samhället i stort. Eftersom läsningen är viktig i alla ämnen i skolan ville vi ha ett projekt kring just läsning och där vi kan träna elevernas läsförmåga och läsförståelse.

I Lgr 22 står följande “språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att ha ett rikt och varierat språk är betydelsefullt för att kunna förstå och verka i ett samhälle där kulturer, livsåskådningar, generationer och språk möts.”

Maria Heimer och Monika Staub Halling skriver om vikten av läsförståelse och läsförmåga i sin bok Mot samma mål (2022). För att kunna delta i ett demokratiskt samhälle är det viktigt att kunna läsa och förstå det man läser. Varje individ behöver kunna navigera i världen och skaffa sig nödvändig kunskap och information. Utvecklas inte läsförmågan blir det svårt att ta till sig information och individen hamnar utanför samhället. Förmågan att läsa hänger alltså nära samman med de kunskaper och förmågor som är nödvändiga för att kunna skapa, hitta, analysera och kritiskt värdera information i olika medier och sammanhang.

 Val av litteratur

I klassrummet möts vi av elever som har kommit olika långt i sin läsutveckling och med varierande motivation till att läsa. Det är en utmaning att möta alla elever när lusten att läsa varierar. Vissa elever läser mest sakprosatexter som tilltalar deras intresse och andra berörs och kan leva sig in i skönlitteraturens värld, medan andra helst aldrig öppnar en bok. Det är därför viktigt att göra genomtänkta val av böcker, så att vi som grupp kan ta del av boken och få en gemensam läsupplevelse.

Boken vi valde att läsa gjordes i dialogen mellan lärare och skolbibliotekarie. Läraren känner sin klassen och vad som kan intressera och engagera. Skolbibliotekarien har stor kunskap om vilka böcker som kan vara aktuella för gruppen att läsa. Det är även en fördel om det finns en lärarhandledning till boken, som kan användas till stöd för att planera upp undervisningen. Boken ska inte bara ligga till grund för att öva läsförståelse och läsförståelsestrategier, utan även väcka frågor att diskutera. Vi valde en bok utifrån temat vänskap och relationer. Det visade sig även att boken passade bra att ha som utgångspunkt för samtal och diskussioner om nätmobbning.

Vad säger läroplanen?

“Skolan ska bidra till att eleverna utvecklar förståelse för hur digitaliseringen påverkar individen och samhällets utveckling. Alla elever ska ges möjlighet att utveckla sin förmåga att använda digital teknik. De ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att kunna se möjligheter och förstå risker samt kunna värdera information.”

Skolans mål är att varje elev

• kan göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
• respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
• tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa andra människor,
• kan leva sig in i och förstå andra människors situation och utvecklar en vilja att handla också med deras bästa för ögonen, och
• visar respekt för och omsorg om såväl närmiljön som miljön i ett vidare perspektiv.

Projektets upplägg

Vi träffades för ett första planeringstillfälle i juni. Detta för att kunna ha en grovplanering inför terminsstarten i augusti. Vi träffades även och planerade vidare i augusti för att kunna avsätta tiden för projektet. Eleverna skulle läsa boken Så himla taskigt av Cina Friedner. Alla elever skulle läsa samma bok. Vi bestämde att skolbibliotekarien skulle delta i varje klass en gång i veckan under 6 veckor. Vid de tillfällena skulle vi gemensamt gå igenom svåra ord och begrepp som kunde förekomma i det kapitel som skulle läsas under det tillfället. Genomgången höll vi tillsammans och hade diskussion i helklass. Efter det delades klassen upp och halva klassen stannade i klassrummet tillsammans med läraren och andra halvan följde med till skolbiblioteket tillsammans med skolbibliotekarien. Eleverna fick sedan högläsa varsitt avsnitt från aktuellt kapitel. Alla elever fick läsa. Vi stannade upp vid svåra ord eller annat som behövde diskuteras eller förtydligas. Efter högläsningen besvarade eleverna skriftligen tre eller fyra frågor om texten de just läst. Det var frågor som tränade deras läsförståelse genom att eleverna skulle besvara frågor på raderna, mellan raderna och bortom raderna. Vi avslutade sedan med en gemensam diskussionsfråga som vi diskuterade i gruppen innan de gick tillbaka till klassrummet. Detta gjorde vi varje vecka. Under veckorna som projektet var igång läste de även ett kapitel hemma i läxa och besvarade frågor. När vi började närma oss slutet av boken träffades vi igen för att diskutera och bestämma oss för hur eleverna skulle redovisa det de läst. Vi kom gemensamt fram till att alla elever skulle skriva en bokrecension om boken som ett sätt att sammanfatta det de läst lite kortfattat. Sedan skulle de utöver det även redovisa boken på ett annat sätt. Där kom vi fram till att eleverna skulle få välja mellan fyra olika alternativ. De kunde få redovisa boken genom att välja ut ett avsnitt ur boken och rita och skriva en seriestripp, eller välja ett avsnitt och dramatisera det och sedan spela upp det för klassen, alternativt filma när de spelar upp det och sedan visa det inspelade för klassen. De kunde även välja att göra en helt ny framsida till boken och skriva en ny text till baksidan. Det sista de kunde välja att göra var affisch mot nätmobbning och utanförskap.

 Slutsatser

Vi upplevde att arbetet med boken engagerade eleverna och de flesta deltog aktivt i samtal och diskussioner. Bokens innehåll passade bra att koppla till frågor som berör deras vardag, såsom vänskap och relationer. Ett av de tema som boken berörde var frågor om hur man ska vara mot varandra på nätet. I årskurs 4 får alla elever ta del av arbetet kring nätsmart och detta ville vi jobba vidare med. Vi bestämde oss för att använda mentorstiden till att diskutera ämnet genom att använda oss av boken Värsta bästa nätet skriven av Maria Dufva (2020). Skolbibliotekarien hade även lektioner om vad som är lagligt och olagligt att göra på nätet.

Projektet avslutades med att eleverna fick ställa ut sina arbeten i skolbiblioteket, vilket var väldigt uppskattat hos eleverna. Det har även varit många andra elever och lärare som har kommit in och tittat. Det finns stora möjligheter att utveckla projektet genom att lägga mer tid på att arbeta med olika presentationsformer, som de tekniska bitarna vid filmskapande, manusskrivande, samt mer kunskap kring serieskapande.

Tips
Lärarhandledning Så himla taskigt!
Författare: Cina Friedner
Rekommenderas för åk 4 – 6
En handledning av Malin Wedsberg

Fakta om nätmobbning. Friendsrapporten 2024

Heimer, Maria (2024) Läsa i alla ämnen – Att utveckla elevers läsning i F-9. Lund: Studentlitteratur

Heimer, Maria och Staub Halling, Monika (2022) Mot samma mål. Lund. Studentlitteratur

PIRLS