Roslättsskolans Världsbokvecka

Av Steve Hedendahl Nilsson, skolbibliotekarie, och Josefine Lagesson, lärare

Den 23 april firas Världsbokdagen som är ett tillfälle att hylla böcker och författare och sprida glädje kring litteratur och läsning. Dagen är initierad av Unesco som menar att böcker och läsning är ett av våra allra mest effektiva verktyg för att arbeta för fattigdoms-bekämpning och fredsbyggande. Därför arrangeras detta datum aktiviteter, över hela världen, för att bekämpa analfabetism och främja läsning samt för att uppmuntra författare och publicering av böcker. För att omfamna detta viktiga budskap organiserade vi på Roslättsskolan en hel vecka av aktiviteter där böcker, språklig mångfald och läsglädje stod i fokus. Denna vecka markerade även startskottet för ett nytt och långsiktigt samarbete mellan Josefine som är lärare i svenska som andraspråk och skolbibliotekarie Steve.

En gemensam vision för språk och inkludering

Ett av Roslättsskolans skolutvecklingsmål för läsåret 2023/2024 handlade om att bygga kompetens, skapa samsyn och utveckla rutiner för att välkomna och undervisa elever med svenska som andraspråk (SVA). Vi började därför fundera på hur skolans biblioteksverksamhet skulle kunna bidra till inkludering och lärande för de av våra elever som talar andra språk eller kommer från hem där andra språk finns representerade.

Även bibliotekslagens §5 säger att biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet, som skolbiblioteken är en del av, ska ägna särskild uppmärksamhet åt ”personer som har annat modersmål än svenska, bland annat genom att erbjuda litteratur på andra språk.”

Att läsa böcker på sitt modersmål kan, enligt forskning, ha flera positiva effekter för elever med ett annat modersmål än svenska.

Exempel på positiva effekter är:

• Språkutveckling: Att läsa på modersmålet hjälper elever att utveckla ett rikare ordförråd och en djupare förståelse för grammatik och språkstruktur. Detta kan i sin tur underlätta inlärningen av svenska.
• Kognitiv utveckling: Flerspråkiga elever kan dra nytta av att ha tillgång till flera språkliga system och blir ofta bra på att uppmärksamma språkliga skillnader. De utvecklar också ofta en bättre fonologisk medvetenhet, vilket är viktigt för läs- och skrivinlärning.
• Identitetsutveckling: Att läsa på modersmålet kan stärka elevernas kulturella identitet och självkänsla. Det ger dem möjlighet att bättre förstå och uppskatta sin egen kultur och historia.
• Akademisk framgång: Ett välutvecklat modersmål ger en stabil grund för att lära sig nya saker. Studier visar att elever som är starka i sitt modersmål ofta presterar bättre i andra ämnen.
• Sociala fördelar: Att kunna läsa och förstå sitt modersmål gör det lättare för elever att kommunicera med familjemedlemmar och andra i deras språkgemenskap. Detta kan bidra till starkare familjeband och bättre stöd hemifrån.

Möjligheten att ta del av litteratur på sitt modersmål fanns redan sedan tidigare på vår skola. Roslättsskolan har, som enda skola i Svedala, sedan flera år tillbaka ett abonnemang på Polylino; en digital tjänst som erbjuder skolans elever möjligheten att både läsa och lyssna på en stor mängd böcker, varav flera finns inlästa på olika språk. Totalt sett kan man på Polylino lyssna på böcker på över 70 olika språk.

Därutöver fanns på vårt skolbibliotek ett litet utbud av fysiska böcker på olika språk samt goda möjligheter att, när så önskades, låna hit böcker från kommunens övriga bibliotek. Vi kunde emellertid konstatera att denna möjlighet inte nyttjades så ofta som vi skulle önska och vi var osäkra på i vilken utsträckning elever, vårdnadshavare och personal var medvetna om att möjligheten finns. Därför bestämde vi oss för att allt detta, med start under vår Världsbokvecka, skulle kommuniceras och marknadsföras bättre.

Vi ville dock att skolbiblioteket inte enbart skulle bidra till måluppfyllelsen genom att erbjuda litteratur på flera språk, utan även att vår biblioteksverksamhet skulle vara delaktigt i att bygga en kultur där varje språk och kulturell bakgrund värderas som en tillgång i vår skolgemenskap.

Förberedelser och engagemang

Vi började arbetet inför Världsboksveckan med att kartlägga vilka språk som pratades på vår skola och då inte enbart av elever med modersmålsundervisning, studiehandledning och SVA-undervisning.

Inför veckan skickades även en PowerPoint-presentation ut till alla klasslärare. Presentationen innehöll information om Världsbokdagen och varför den firas samt en översikt över alla de spännande aktiviteter som skulle äga rum under veckan. Genom att informera pedagogerna i förväg hoppades vi kunna skapa engagemang och förväntan och öka deras och elevernas motivation att delta i aktiviteterna. Presentationen följdes även upp med frågor i form av en Kahoot.

Veckans höjdpunkter

Invigning av mångspråkshyllan

Veckan inleddes med invigningen av vår nya mångspråkshylla i skolbiblioteket. Varje språk som finns representerat bland vår skolas elever, eller i deras hem, hade fått ett eget hyllplan. Vi hade lånat in böcker från kommunens övriga bibliotek, på alla dessa språk, så att hyllan verkligen var välfylld med böcker vid invigningen. Vår tanke är att denna nya hylla inte bara ska erbjuda tillgång till böcker på elevernas modersmål, utan även verkligen visa på och lyfta fram hur många språk som finns på vår skola. Förhoppningen är att detta tydliggörande även ska stärka elevernas självkänsla och kulturella identitet.

 

Dagliga boktips och högläsning

Varje morgon under Världsbokveckan skickade skolbibliotekarien ut ett högläsningstips till skolans personal. Samtliga tips var på böcker som fanns att läsa och lyssna på via Polylino, så att eleverna och deras vårdnadshavare även kunde läsa och lyssna hemma. I några av fallen finns böckerna även tillgängliga på flera språk. Genom att uppmuntra högläsning ville vi inspirera till gemensamma läsupplevelser och samtal om litteratur.

Boktipsvägg och karaktärssök

I biblioteket sattes även en boktipsvägg upp. Där kunde elever, vårdnadshavare och personal tipsa om sina favoritböcker. Dessutom organiserades ett ”karaktärssök” där elever fick leta efter kända barnbokskaraktärer, som fanns utplacerade lite här och var i skolbyggnaden. Tanken med detta var att hjälpa eleverna att upptäcka nya böcker och författare. Därutöver hoppades vi att det skulle bidra till samtal om delade läsupplevelser och på så vis även öka läslusten.

Läsfrämjande i personalrummet

För att även engagera personalen inrättade vi ett bokbytarforum i personalrummet. Genom att skapa en kultur av läsning över hela skolan, från klassrum till personalrum, ville vi visa på värdet av läsning som en gemensam angelägenhet och uppmuntra skolans personal att vara läsande förebilder.

Enkät och biblioteksråd: Utvärdering och framtid

Efter veckans slut bjöd vi in representanter från alla klasser till ett biblioteksråd, där eleverna fick dela med sig av sina erfarenheter från och tankar om veckan. Samtliga klasslärare fick också en enkät som de ombads besvara tillsammans med sina klasser, för att ge värdefull feedback inför projektets fortsättning. Genom denna dialog fick vi in nya idéer och förslag, som vi nu kan bygga vidare på, för att fortsätta främja en stark och inkluderande läskultur på Roslättsskolan.

Ett första steg mot en flerspråkig läsglädje

Genom Världsbokveckan har vi tagit det första stora steget och lagt grunden för en långsiktig satsning på språklig inkludering och läsfrämjande aktiviteter för alla våra elever och för de med svenska som andraspråk i synnerhet. Genom att skapa ett skolbibliotek och en skolkultur där varje språk synliggörs och värderas, hoppas vi på att bygga en skolmiljö där varje elev känner sig hemma och stolt över sin språkliga bakgrund.