Undervisningen ska utmana elever på deras nivå och ge dem kognitivt stöd. Gibbons fyrfältare  är bra som stöd för att förstå vad en eller flera elever upplever i en undervisningssituation och hur väl undervisningen hamnar i elevernas proximala utvecklingszon.

Eleverna behöver utmanande undervisning med hög stöttning t.ex. i form av tankestöttor, modeller, tekniker och verktyg som de kan använda för att ta sig an utmaningarna. Utan stödet upplevs den utmanande undervisningen som för svår och eleverna blir frustrerade. Däremot kan undervisning med hög stöttning men som saknar utmaningar upplevas som trygg samtidigt som den ger låg inlärning. Litet stöd och för få utmaningar leder till att eleverna kan bli uttråkade.

Elevernas engagemang

Thomson, som är forskare i utbildningspsykologi, och Wery, som har sin forskningsmässiga bas i specialpedagogik, menar att motivationsgraden påverkas av flera olika saker:

• förväntningar på elever,
• känslor som väcks vid framgång och misslyckande,
• psykisk och fysisk ansträngning,
• olika problem som individen stöter på i och utanför skolan,
• bedömningssätt,
• återkoppling från läraren osv.

Motivationen påverkas också av elevens egna och andras uppfattningar om kompetenser, färdigheter och kunskaper samt av den egna rädslan att uppfattas som inkompetent och okunnig.

Elevernas engagemang har tre aspekter: det beteendemässiga, det känslomässiga och det kognitiva (Wang & Holcombe, 2010).

1. Tecken på beteendemässiga engagemang: Elever som går till skolan, närvarar i klassrummet och deltar i frivilliga elevaktiviteter.
2. Tecken på känslomässiga engagemang:  Elever som identifierar sig med sin skola, gillar åtminstone några av sina lärare, lektioner och frivilliga elevaktiviteter.
3. Tecken på kognitiva engagemang: Elever som tänker på de begrepp och de färdigheter som de förväntas lära sig.  Ett sådant tänkande inkluderar självreglerande strategier, som att tänka på det man ska lära sig, planera hur man ska fullfölja en uppgift och kontrollera sitt eget arbete.

Elevernas engagemang ökar genom att elever får erfarenheter i skolan som uppfyller deras behov av att känna kompetens, autonomi och tillhörighet. Elevernas känsla av kompetens främjas av välstrukturerade aktiviteter som hänger samman med elevernas intressen och tidigare erfarenheter. Lärare kan också gynna elevernas känsla av kompetens genom att tidigt upptäcka och rätta missförstånd och på det viset förhindra upprepande misslyckanden. Autonomi främjas när elever får vara med och påverka vad och hur de lär, att själv få välja eller att förstå och acceptera lärarnas skäl till varför det är viktigt att lära sig någonting. Tillhörighet utvecklas när elever upplever att lärare känner och bryr sig om dem.
ur Vivianne Robinsson, Elevnära skolledarskap

Mindset och syn på intelligens

Carol Dwecks forskning visar att hur vi återkopplar till eleverna påverkar deras mindset och därmed också deras möjlighet att utvecklas. Barn som får höra att de är smarta och att de har talang, riskerar att få vad Dweck kallar ett fixed mindset, det vill säga att de tror att intelligens och kompetens är medfödda egenskaper som de inte kan påverka. Barn som har ett fixed mindset, räds utmaningar som ju kan avslöjas dem – Kanske är jag inte så smart som jag tidigare trott?! Barn som istället får återkoppling på sina ansträngningar tenderar till att istället få ett growth mindset, med inställningen att arbete leder till lärande. De lär sig att värdera arbetet och att arbete lönar sig, och får också en bättre uthållighet då en utmaning blir till något positivt.

Dwecks forskning har visat att när lärare får lära sig om hjärnans plasticitet och att alla elever kan utvecklas och förbättra sina kunskaper så ökar också deras förväntningar på att de kan göra skillnad, vilket i sin tur leder till ökad måluppfyllelse. Vi måste veta att eleverna kan lyckas, så kommer de också att göra det!

Stöd, stimulans och höga förväntningar från kunniga och engagerade lärare i skolan, är faktorer som bidrar till höga skolprestationer. Betydelsen av medfödd begåvning behöver tonas ner. Det är en viktig slutsats i en rapport från Skolverket och Skolverket får stöd i den senaste skolforskningen. Lärare bör analysera och reflektera över sin egen undervisning och utifrån det förändra sina undervisningsstrategier. Lärare bör vidare ha höga förväntningar på samtliga elever och använda sig av en mångfald metoder för att nå så många elever som möjligt samt skapa en tillitsfull lärandemiljö för eleverna. Det är så lärare agerar som lyckas mer effektivt med sin undervisning än andra menar John Hattie i en stor metastudie. En del metaanalyser visar att förväntningsprocesser inte bara är en del av lärarens medvetande utan snarare inbyggt i våra institutioner och i samhället. Han konstaterar också att lärare med låga förväntningar tenderar att omfatta alla elever med dessa förväntningar. Rekommendationen är att istället fokusera på utveckling för alla elever oavsett utgångsläget.

Carol Dweck, the power of yet (11:18)

Vikten av att bedöma vad eleverna gör och inte bedöma vilka de är

Intelligenstestets upphovsman, fransmannen Binet, var övertygad om att intelligens går att utveckla men med tiden har begrepp som intelligens och begåvning för många blivit etiketter för genetiskt bestämda egenskaper. Vardagsspråket vidmakthåller sådana tänkesätt: det är vanligt och oproblematiskt att säga att någon är en musikalisk begåvning men det klingar ovanligt att be en elev begåva sig (Zandén, 2011b). Även Hattie (2009) har funnit att det är didaktiskt improduktivt att säga att elever är si eller så. I musikens värld skulle en sådan etikettering till exempel vara att definiera en elev som orytmisk eller musikalisk.

Banduras (1997) forskning visar att en av de viktigaste framgångsfaktorerna i en människas liv är att hon tror på sin förmåga att skapa förändring och klara av det hon föresatt sig (self efficacy). Här har läraren en nyckelroll. Det är lätt att blunda för erfarenheter som inte stämmer med vår förförståelse och våra förväntningar. En lärare som beskriver en elev som omusikalisk förväntar sig förmodligen inte att den eleven ska utveckla sin musikalitet. Den elev som av sig själv eller andra kallats orytmisk eller omusikalisk kommer antagligen inte att lägga möda på att begåva sig på musiklektionerna. Tron på den egna förmågan att lära och utvecklas kan dock stärkas väsentligt om man får arbeta i sin närmaste utvecklingszon och om ett lyckat resultat bemöts med motiverad och preciserad bedömning. Det är lätt att fokusera på det som inte fungerar, men en preciserad återkoppling kan hjälpa eleven att bli medveten om vad hon faktiskt kan, vad som behöver göras och hur det ska gå till. Detta förutsätter dock att relationen mellan eleven och läraren är sådan att eleven litar på och är intresserad av lärarens omdöme.
ur Skolverket, Erfarenheter från forskning, bedömningsstöd i musik.

James Nottingham, Label limits learning (18:39)

Att arbeta med särskilt begåvade elever

Fem procent av eleverna kan räknas som särskilt begåvade. De behöver många gånger andra utmaningar än sina klasskamrater. År 2010 förtydligades skollagen och där står nu att elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.

De särskilt begåvade eleverna mår bra av att få stora utmaningar utifrån sina styrkor. De behöver lära och diskutera på sin nivå. De behöver också mötas med respekt och acceptans utifrån sina förutsättningar och behov.

Det är inte alltid lätt att uppmärksamma en särskilt begåvad elev eftersom det händer att de underpresterar i skolan, för att passa in eller för att de har tappat lusten att lära.

ur Skolverket

Läs mer om stöd och inspiration för att arbeta med särskilt begåvade elever

 

Förstelärare bloggar om undervisning som utmanar och engagerar

På Förstelärare bloggar kan du följa Svedala kommuns förstelärare, och deras tankar och reflektioner om undervisning. Nedan finner du några av de inlägg som handlat om att undervisning som utmanar och engagerar. Varje blogg avslutas med 3-5 diskussionsfrågor så att bloggtexten på ett enkelt sätt ska kunna diskuteras i ett lärlag nära dig.

Engagemang, mindset och förväntningar

• Förväntningar, beröm och motivation – när fantastiskt bra kan vara riktigt dåligt av Mattias Dahlberg
• Motivation och inställning till lärande av Mattias Dahlberg
• Eleverna engageras när de förstår helheten av Cristian Abrahamsson
• Varför ska jag kunna det här? av Björn Persson
• Att skapa motivation hos eleverna!och Motivation del 2 av Richard Linde

Metoder för att väcka intresse

• Dramaturgi i undervisningen av Mattias Dahlberg
• Nu är det bevisat – humor hjälper vid språkinlärning! av Ulrika Wulffsberg
• Socio-scientific issues i NO-undervisningen av Cristian Abrahamsson
• Mikrolektioner ett sätt att öka lärande och lärlusten hos elever av Kristina Persson
• Greja språket, av Lisbeth Bern
• Uthållighet, av Lisbeth Bern
• Grej of the day – vad hände sen? av Gustav Björk
• Utmaning öppnar dörrar mellan hem och skola av Linda Sonesson
• Speed-dating som redovisningsform av Ulrika Lindblom
• Lust att lära av Malin Sjöberg
• Att leka – ett sätt att nå framgång i undervisningen av Annica Eld
• Hinken av Malin Sjöberg
• Skynda långsamt – strategier för att få elever att lösa problem på egen hand av Mattias Dahlberg
• Lustfyllt läsande och skrivande när bokcirkeln blir digital, av Anne-Christine Samuelson
• Att använda det aktuella i undervisningen, av Margareta Brönmark
• Tydliga och konkreta lektionsmål, av Sofie Palm
• Var är vi – rita karta på NO-lektionerna, av Cristian Abrahamsson
• Att skapa en undervisning som utmanar och inkluderar alla, av Kristina Persson

Entreprenöriellt lärande och värdeskapande pedagogik

• Back to school i entreprenöriell anda av Ulrika Wulffsberg
• Mitt i processen – att arbeta med det entreprenöriella lärandet av Richard Linde
• Att planera entreprenöriellt av Richard Linde
• Hur kan entreprenöriellt lärande bidra till att elever blir ägare av sitt lärande? av Sandra Pilemalm
• Svedala och världen – en fantastisk ”lektion” i tyska och i entreprenöriellt lärande av Cornelia Falkentoft
• Att skapa mottagare till elevernas arbete av Cristian Abrahamsson
• Att tala inför andra – på riktigt av Lilian Birath
• Att lära av varandra av Linda Sonesson
• -Välkommen hit, herr Strindberg! av Suzanne Hall
• Bryt rutinerna – bli en upptäckare av Mattias Dahlberg
• Lämna klassrummet av Cristian Abrahamsson
• The big challenge av Suzanne Hall
• My dream trip – en resa med lustfyllt lärande, av Suzanne Hall
• Klassens hemsida – nya möjligheter till kommunikation, av Richard Linde
• Det entreprenöriella lärandet med en twist av genre, av Robert Calmstedt
• Vår paprika blev röd, av Richard Linde
• Låt eleverna arbeta med forskare – två tips, av Kristin Adegran
• Blodstänk i klassrummet, av Kristin Adegran

Elevinflytande och delaktighet

• Elevinflytande och delaktighet i klassrummet av Robert Calmstedt
• Padlet – ett verktyg som skapar delaktighet av Caroline Åkesson
• Hur kan vi arbeta för att elever ska bli ägare av sitt lärande? -utveckla ansvar av Sandra Pilemalm
• Film och fanfiction i språkklassrummet, av Linda Sonesson

Ett inkluderande synsätt handlar om att skapa goda lärmiljöer som erbjuder möjligheter för lärande genom att möta, stödja och utmana alla elever i deras lust att lära. Det innebär att vi ska ha utgångspunkten att alla barn kan fungera och utvecklas i skolan och nå alla mål, och att det är skolans uppgift att se till att de gör det.

Sex strategier för inkludering

1. Anpassning av instruktioner utifrån varje elevs behov.
2. Användning av tydliga ramar i klassrummet i form av a. grundregler (till exempel skyldighet att lyssna med respekt på andras åsikter), b. tydliga dagsplaneringar, c. omedelbart agerande vid problem.
3. Användning av gruppaktiviteter för såväl sociala processer som lärandeprocesser.
4. Etablering av föräldramedverkan med täta kontakter.
5. Betoning av samtal och diskussioner i ämnena tillsammans med gemensam problemlösning.
6. Användning av ett respektfullt bemötande av eleverna så att de aldrig riskerar att tappa ansiktet tillsammans med användning av positiv feedback.

 

Helena Wallberg skriver på sin blogg Det inkluderande klassrummet om hur vi kan arbeta inkluderande i undervisningen. På bloggen presenteras David Thornburgs olika lärandesituationer: watering hole, mountain top, sand pit, cave, campfire, som kan fungera som ett stöd för att organisera lektionerna så att aktiviterna passar alla någon gång och på något sätt.

Campfire  (lägerelden)	En lärandesituation där ni kan diskutera hur kvalitet kan nås på bästa sätt, ge varandra tips.
Watering hole (vattenhålet)	En lärandesituation där ni kan ge och ta respons och idéer.
Sand pit  (sandlådan)	En lärandesituation där ni kan experimentera själva eller med andra t.ex pröva idéer eller informationssök hej vilt!
Cave  (grottan)	En lärandesituation för eget arbete – självständigt tankearbete och produktion.
Mountain top (bergstoppen)	En lärandesituation där ni kan visa upp vad ni gjort.

Läs vidare om hur Helena tänker kring arbetet med Thornburgs lärsituationer.

Helena Wallberg skriver också om sju steg som du kan använda för att närma dig inkluderande planering:

1. Var tydlig med varför uppgiften ska göras.
2. Ge instruktionerna på flera sätt.
3. Ge möjlighet att uttrycka kunskaperna på flera sätt, redan i instruktionerna.
4. Visa exempel på hur du tänker dig att uppgiften kan se ut.
5. Gör uppgiften i sin helhet eller i delar tillsammans först innan du låter eleverna jobba individuellt.
6. Planera in regelbundna feedback-loopar i processen.
7. Planera in återkommande reflektionsloggar och exit tickets för att lättare skapa dialog och följa elevens process.

 

Förstelärare bloggar om inkludering och bemötande

På Förstelärare bloggar kan du följa Svedala kommuns förstelärare, och deras tankar och reflektioner om undervisning. Nedan finner du några av de inlägg som handlat om att inkludering och bemötande. Varje blogg avslutas med 3-5 diskussionsfrågor så att bloggtexten på ett enkelt sätt ska kunna diskuteras i ett lärlag nära dig.

Arbeta med normer i en grupp

• När normen är varje man för sig själv av Malin Sjöberg
• Att orka skriva av Malin Sjöberg
• Normer, jämställdhet och genus av Johan Sander
• Vilka normer råder på mina matematiklektioner? av Caroline Åkesson
• Skolan är något för dig, av Joakim Nilsson

Att skapa trygghet och tilltro

• Ett inbjudande klassrum – att fånga studieatmosfären av Cornelia Falkentoft
• Våga att våga av Ulrika Lindblom
• Relation för lärande av Lilian Birath
• Pedagog och person, lärare och människa, elev och individ av Björn Persson
• Är jag en viktig vuxen? av Linda Petersson
• En hanterbar skoldag, av Håkan Andersson
• Elevinflytande och delaktighet i klassrummet av Robert Calmstedt

Undervisning tillgänglig för alla

• Alternativa verktyg i skolan av Linda Petersson
• Specialundervisning för alla elever av Linda Petersson
• Lyssningsläsning – hur går det? av Linda Petersson
• När tala är silver och tiga är guld av Kristin Adegran
• Autismspektrumstörning flyttar in – i ett vanligt klassrum av Ulrika Lindblom
• Extra anpassningar… Något nytt? av Linda Petersson
• Klassrummet som den tredje pedagogen, av Mattias Dahlberg
• Inkluderande undervisning, av Gustav Björk
• Organiserade rastaktiviteter, av Stina Landén
• TAKK – varför det? av Hanna Fred Åhlander
• Lathund för att förstå – hjälp till självhjälp, av Veronica Ranebjer
• En inkluderande lektion – en lektion där alla mår bra, av Sofie Palm

Bemöta beteenden som skapar problem

• Vår professionella yrkesroll möter beteendeproblematik av Linda Petersson
• Lågaffektivt bemötande – metod och förhållningssätt av Johan Sander
• Fast du inte lyssnar vet jag att du hör ändå, av Johan Sander
• En resa mot trivsel och lärande, av Joakim Nilsson
• På spaning med Dr. Ross W Greene – Collaborative problem solving, av Johan Sander
• The do’s and don’ts of teachers life, av Johan Sander

[plain]Lär dig mer

• Läs vidare om hur du kan närma dig en inkluderande planering på Helena Wallbergs blogg.
• Läs också Helena Wallbergs bok Formativ bedömning i praktiken.
• Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.[/plain]

 

För att lyckas måste alla barn och elever ha tillgång till språket. Med språket tänker, kommunicerar och lär vi oss. Språket är en del av vår identitet. Språket ger oss möjlighet att bli delaktiga i samhället.

Cirkelmodellen

Cirkelmodellen utvecklades i Australien då den på 1990-talet utvecklades i samband med andrapråksundervisning av aboriginer. I modellen arbetar eleverna med texter i fyra olika faser. I den första fasen inventeras klassens samlade förkunskaper inom temat och eleverna breddar sina kunskaper bland annat genom att intervjua kunniga personer och läsa litteratur inom ämnet. I den andra fasen arbetar eleverna med att analysera modelltexter från den genre som de ska skriva i. Det handlar om att veta syftet med texten, vilken struktur som är typisk och vilka språkliga drag som utmärker genren. Den tredje fasen innebär att eleverna tillsammans med läraren skriver en gemensam text inom genren. Därefter skriver eleven i fas fyra, antingen själv eller tillsammans med en kamrat, sin egen text med den gemensamma texten som förebild.

Fas 1 Bygga upp kunskap om ämnesområdet

• tankekarta
• lista frågor som eleverna vill ha svar på
• arbeta med ämnesspecifika och dubbeltydliga ord – intervjua

Fas 2 Studera texter inom genren för att få förebilder 

• läsa och visa förebilder på genren
• uppmärksamma textens struktur och språkliga drag

Fas 3 Skriva en gemensam text – modellera 

• läraren skriver och för arbetet framåt
• eleverna kommer med förslag på formuleringar
• tillsammans diskuterar man ordval, satsföljd och struktur
• när texten är klar kopieras den till alla elever som ett viktigt läromedel

Fas 4 Skriva en individuell text 

• eleverna skriver enskilt eller parvis

(ur Genrepedagogik i Vänersborg  – cirkelmodellen)

Förstelärare bloggar om språkutvecklande arbetssätt och genrepedagogik

På Förstelärare bloggar kan du följa Svedala kommuns förstelärare, och deras tankar och reflektioner om undervisning. Nedan finner du några av de inlägg som handlat om att språkutvecklande arbete och genrepedagogik. Varje blogg avslutas med 3-5 diskussionsfrågor så att bloggtexten på ett enkelt sätt ska kunna diskuteras i ett lärlag nära dig.

Språk i alla ämnen

• Begripliga laborationsrapporter av Kristin Adegran
• Språkutvecklande matematik, av Robert Calmstedt
• Med begrepp i matematiken av Richard Linde
• Är alla ämnen språkämnen? av Lilian Birath

Cirkelmodellen och andra modeller

• Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta av Hanna Fred Åhlander
• Malmö, Svedala – alla behöver genrepedagogik av Robert Calmstedt
• ASL och cirkelmodellen för att utveckla elevernas texter av Margareta Brönmark
• Språkutvecklande arbete i förskoleklass av Frida Celander

Genrepedagogik

• Genrepedagogik och räknehändelser av Richard Linde
• Den instruerande genren – ett glas med vatten, tack av Robert Calmstedt
• Systematisk funktionell grammatik, av Hanna Fred Åhlander

Utveckla läsförmågor

• Vi utvecklar språket genom att lyssna aktivt av Johan Sander
• Läsförståelse, hur får vi tag i den? av Margareta Brönmark
• Stödstrukturer i förskoleklassens läsförståelsearbete av Frida Celander
• Läsförståelse i matematik av Veronica Ranebjer
• Språkutvecklande arbete i ettan av Ulrika Larsson
• Att läsa och förstå faktatexter av Margareta Brönmark
• Dödssynden – att förutspå, ställa frågor och reda ut oklarheter av Lilian Birath
• Att utgå från rubriker och bilder av Veronica Ranebjer
• Serieromanen, en väg till läslust, läsförståelse och inkludering, av Lilian Birath
• Att skapa läsintresse, av Frida Celander
• Lustfyllt läsande och skrivande när bokcirkeln blir digital, av Anne-Christine Samuelson

Utveckla skolspråk och begreppslig förmåga

• Att tidigt utveckla begreppslig förmåga i de naturvetenskapliga ämnena av Kristina Persson
• Grodyngel och språkutveckling av Margareta Brönmark
• Hur långt kan man förenkla kunskapskraven innan de förlorar sin betydelse? av Björn Persson
• Det språkmedvetna klassrummet av Robert Calmstedt

Utveckla skrivandet

• Stödstruktur och språkutveckling i kursen svenska 2 av Lilian Birath
• Bockarna Bruse hjälper till av Frida Celander
• Att arbeta med faktatexter av Frida Celander
• Hur kan jag väcka elevernas lust att skriva berättande texter, av Vanja Pavicic
• Att använda sagomattan för att utveckla elevernas skrivande, av Margareta Brönmark

Muntlig kommunikation

• Eleverna utvecklar sitt språk i klassdiskussioner av Kristina Persson
• Om talutrymme och att ge barnen interaktionsmodeller av Hanna Fred Åhlander
• Bilderboken och matematiska samtal av Frida Celander
• TAKK – varför det? av Hanna Fred Åhlander

Att arbeta språkutvecklande innebär mycket mer än att lära barn läsa och skriva. Skolspråket är annorlunda än vardagsspråket, att behärska ämnesspråket är en förutsättning för att lära sig och förstå ämnesinnehållet. På Hanna Stehagens blogg Mitt språkutvecklande klassrum kan du ta del av hennes arbete med språkutvecklande arbetssätt. På bloggen presenteras SIOP (Sheltered Instructional Observation ProtocolI). 

[plain]Lär dig mer

• Läs mer om språkutvecklande arbetssätt i Svedala kommuns språkutvecklingsplan.
• Läs Anna Kayas och Karin Rehmans artikel i Svenskläraren, Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt – framgångsfaktor eller urvattnat modeord?
• Läs också Hanna Stehagens bok om du vill lära dig mer om hur du kan arbeta med Språk i alla ämnen.
• Titta på Cirkelmodellen – cykel för undervisning och lärande (34:23)
• Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.[/plain]

Skolan ska ge alla elever möjlighet att utvecklas så långt som möjligt. Undervisningen i skolan ska vara välplanerad och utgå från skollagen, skolförordningen, läroplanen och kursplanerna med tillhörande kunskapskrav.

Planera

Genom att planera undervisningen kan man skapa en struktur för såväl lärare som elever. Planeringen ska vara ett stöd för läraren, så att hon eller han kan försäkra sig om att undervisningen leder mot de nationella målen. Läraren ska även kunna använda planeringen för att utvärdera elevernas kunskaper och den egna undervisningen samt för att kommunicera med elever, föräldrar, rektorn och andra lärare.

Använd Skolverkets Planera ett arbetsområde och klicka + för att läsa mer om planering.

Strukturera

Välstrukturerade lektioner med tydlig inledning, undervisningdel och avslutning kan både bidra till trygghet, studiero och ett
gott undervisningsklimat samtidigt som det möjliggör för dig som
pedagog att vara flexibel och fokusera på innehåll och lärande.

Att ha modeller för hur lektioner kan läggas upp och strategier för
genomförandet underlättar för utvärdering, utveckling och förbättring av undervisningen. Ett stöd kan vara att utgå från lektionsstruktur på Spångholmsskolan eller från Creutzs lektionsmall. Annat stöd finner du i Markus Anhages fyrablocksmodell.

Markus Anhages fyrablocksmodell

Förstelärare bloggar om planering och undervisningsstruktur

På Förstelärare bloggar kan du följa Svedala kommuns förstelärare, och deras tankar och reflektioner om undervisning. Nedan finner du några av de inlägg som handlat om att planering och undervisningsstruktur. Varje blogg avslutas med 3-5 diskussionsfrågor så att bloggtexten på ett enkelt sätt ska kunna diskuteras i ett lärlag nära dig.

Att tänka på vid planering

• Planera för svårigheter så får du fler att lyckas av Suzanne Hall
• Dramaturgi i undervisningen av Mattias Dahlberg
• Hur skriver man en användbar och elevnära pedagogisk planering? av Kristina Persson
• Goda effekter av planerad och ”oplanerad” undervisning, av Annica Eld
• Mjuka övergångar förbättrar undervisningen av Joakim Nilsson
• F…igen!? av Cornelia Falkentoft
• Flexibel undervisning efter elevernas behov, av Joakim Nilsson
• Vi vill absolut inte spela teater, av Ulrika Wulffsberg
• Låt förtesten guida dig, av Rickard Hellstrand

Grej of the day

• Mikrolektioner ett sätt att öka lärande och lärlusten hos elever av Kristina Persson
• Greja språket, av Lisbeth Bern
• Uthållighet, av Lisbeth Bern
• Grej of the day – vad hände sen? av Gustav Björk

Att skapa struktur

• Allt är ”som vanligt” av Björn Persson
• Strukturerat arbete och långsiktig planering är för mig A och O av  Hanna Fred Åhlander
• En struktur för synligt lärande av Joakim Nilsson
• Framtidens lärare, av Suzanne Hall
• Genrepedagogik och cirkelmodellen – att utmana och stötta av Hanna Fred Åhlander

Undervisningsupplägg

• Född 2001. Vad är 9/11? del 1, av Sandra Pilemalm
• Född 2001. Vad är 9/11? del 2, av Sandra Pilemalm
• Att använda det aktuella i undervisningen, av Margareta Brönmark

[plain]Lär dig mer

• Läs Helena Wallbergs sju steg som du kan använda för att närma dig inkluderande planering.
• Läs Vilka elever planerar du för?
• Ta del av lärmoduler för att utveckla undervisning.[/plain]