Ambitionen med denna skrift är att tydliggöra och konkretisera innebörden i det lärande samtalet som i sin tur utgör en grundstomme vid problembaserad skolutveckling.

I VÅRT VARDAGSARBETE behöver vi reflektera över vad som fungerar bra och varför. Vi behöver fundera över vår egen roll som ledare för barn/elevgruppen. Lärares yrkesetiska principer fordrar en ständig dialog. Våra villkor för att utöva yrket behöver också granskas och värnas och vi behöver prata med varandra för att bli starkare.

Till skillnad från det dagliga pratet så behöver reflektion som ska leda framåt ske under strukturerade former. Lev Vygotskiji menar att det är i dialogen och samtalet som språket och tanken utvecklas. Med tanke på att vi behöver utveckla vårt yrkesspråk för att läraryrket ska räknas som en profession är det alltså viktigt med dialog och samtal i olika former. Dialog och samtal är också nödvändiga inslag i ett systematiskt gransknings- och förbättringsarbete.

I det här häftet finns några användbara metoder samlade. För var och en av metoderna finns en beskrivning av hur den går till, lite tips att tänka på och tankar om när den kan vara lämplig att använda. För dig som blir intresserad av att läsa mera finns också litteraturhänvisningar. Tanken med detta material är att du ska kunna ha det med dig som en arbetsbok. Anteckna därför gärna egna iakttagelser och erfarenheter och gör metoderna till dina egna allt eftersom du provar och lär dig använda dem. 

I den här rapporten beskrivs Dylan Wiliams och Siobhan Leahys arbete med att utveckla metoder som stödjer förändring av lärares undervisning - genom fokus på formativ bedömning och med särskilt fokus på att finna modeller där principerna kan införas i större skala, till exempel i 300 000 klassrum i England eller över 2 miljoner klassrum i USA.

I de följande två avsnitten sammanfattas  kort den forskning som lett fram till ställningstagandet att formativ bedömning är den effektivaste metoden för att förändra lärares praktik på ett sådant sätt att det med största sannolikhet gynnar de studerande och också varför valet föll på just ”teacher learning communities” som ett verktyg för förändringsarbetet.

I de senare avsnitten beskrivs en modell för professionellt utvecklingsarbete som bidrar till att skapa skolbaserade ”teacher learning communities” och som hjälper lärare att utarbeta egna modeller av formativ bedömning.

Rapporten avslutas med en fallstudie av genomförandet i ett av Londons storstadsdistrikt.