Scroll To Top

“Jag förstår och då lär jag mig”

– en studie om användandet av spelfilm i undervisningen om Förintelsen

Under våren har jag gått en kurs i Historiografi, exkursionspedagogik och förintelsens minnesplatser, i regi av Göteborgs universitet och Forum för levande historia.

 En av utgångspunkterna i kursen är att skapa historiografiska redskap för att kunna öka barns och ungas medvetenhet och förståelse av historien och av sin egen samtid då det handlar om att möta rasistiska, antisemitiska och historierevisionistiska uttryck. Centralt i kursen är också att kritiskt studera frågor som rör demokrati, tolerans, antisemitism, extremism och rasism. 

Annica Eld, lärare på Spångholmsskolan

 Den slutliga uppgiften inom kursen var att genomföra en studie och skriva en rapport kring denna. Jag valde att studera användandet av spelfilm i undervisningen kopplat till Förintelsen med syfte att undersöka  vilka spelfilmer som används  och varför. Studien har gett mig ny kunskap som jag tänker använda för att utveckla min egen undervisning när jag använder spelfilm, kunskap jag gärna vill dela med mig av. Kanske kan även du använda rapporten till att utveckla din undervisning eller så kan den bidra till intressanta diskussioner  om filmvisning inom historieämnet på din skola. Håll till godo!

Klicka på länken för att läsa studien om Spelfilm i undervisningen

Annica Eld

Share Button

KU-dag för grundskolan

”Att utveckla en tillgänglig pedagogisk, fysisk och social lärmiljö.”

Program

Foto: Slagthusetmmx.se

 

Fortsätt läsa KU-dag för grundskolan →

Share Button

Lärande hela dagen – Ett fritidshem för att alla ska lyckas

När vi är färdiga:

  • har vi fördjupad förståelse för uppdraget utifrån läroplanen.
  • är fritidshemmets uppdrag synliggjort, känt och framträdande.
  • arbetar vi systematiskt med kvalitetsarbete.
  • är det fler barn som lyckas i skolan.
process
Processkarta. Klicka för att förstora

Att göra lokalt

Fortsätt läsa Lärande hela dagen – Ett fritidshem för att alla ska lyckas →

Share Button

Mind the gap – förstelärarträffar

Utbildning ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet, heter det, men idag föreligger det ett gap mellan forskning och undervisning. I Svedala kommun vill  vi överbrygga detta gap genom att spetsa våra förstelärare i vetenskapligt tänkande, ge dem kompetens i skolnära forskningsmetoder och utveckla deras förmåga att på olika sätt mäkla mellan praktik och forskning. Denna satsning går under namnet Mind the gap. Arbetet sker inför, på och mellan de Mind the gap-träffar som anordnas två gånger per termin.

På denna sida samlar vi en del av det material som förstelärare och rektorer arbetat med i Mind the gap. Materialet är uppdelat efter de fyra kompetensområden som vi vill utveckla: Fortsätt läsa Mind the gap – förstelärarträffar →

Share Button

Analysera för att alla ska lyckas

Analysera för att alla ska lyckas

Höstterminen 2018 genomfördes åtta analysworkshops tillsammans med lednings- och utvecklingsgrupper på samtliga grundskolor i Svedala kommun. I dessa workshops introducerades en modell för analys som kan användas både på ledningsnivå och i arbetslag för att göra analyser av olika resultat.

Grundprinciperna i modellen

  • Använd resultatuppföljning för att identifiera problemområden
  • Ta stöd i strukturer och begrepp för att formulera hypoteser
  • Sortera åtgärder och åtaganden. Vad behöver åtgärdas, säkerställas, utvecklas?
  • Planera. Vem, vad och när?

Arbetsgång för analys

Steg 1 identifiera problemen
Välj ett problemområde som ni identifierat utifrån resultatuppföljningen.

Steg 2 hypoteser
a) Enskilt: Formulera hypoteser, dvs, dina tänkbara och troliga förklaringar till problemet.

Utgå ifrån följande frågor:

  1. Vad vet jag?
  2. Vad tror jag mig veta?
  3. Vad vet jag inte som jag behöver veta?
  4. Hur kan jag ta reda på det?

b) Parvis: Diskutera, resonera kring och utmana varandras hypoteser, förklaringar och föreställningar kring problemet. Fortsätt att fråga varför, varför, varför?

Exempel:
”Förklaringen till det låga resultatet i matematik kan förklaras av att undervisningen är alltför läroboksstyrd”. (hypotes)

– Varför är det problematiskt att undervisningen är alltför läroboksstyrd? (varför-fråga)

”Om lärare förlitar sig för mycket på läroböckerna så kanske de missar att fånga upp elevernas behov.” (utvecklad hypotes)

– Så förklaringen till de låga resultaten i matematik är att lärare inte fångar upp elevernas behov? Varför förlitar sig lärarna så mycket på läroböckerna? (ny varför-fråga)

”Vi har flera lärare som är osäkra på hur de ska tillämpa och följa kursplanen i matematik och läroboken följer kursplanen på ett systematiskt och bra sätt.”

”Så din hypotes är att det låga resultatet kan förklaras av att undervisningen är läroboksstyrd och därför inte utgår ifrån elevernas behov i någon större utsträckning och att anledningen till att lärare låter sig styras av läroboken är att de är osäkra på hur de annars ska kunna tillämpa kursplanerna i ämnet!” (Hypotes utvecklad genom varför-frågor)

Steg 3 sortera
Utifrån våra hypoteser behöver vi fundera över vad som behöver åtgärdas, säkerställas respektive utvecklas:

Vad behöver åtgärdas?
Vad behöver göras/åtgärdas för att skapa förutsättningar för och undanröja hinder för elevernas måluppfyllelse?
Lösningarna beror på våra hypoteser.

Vad behöver säkerställas?
Vad behöver vi ta reda på för att säkerställa våra antaganden och hypoteser och hur kan vi göra det?
Vad behöver vi undersöka? Vad behöver vi förstå mer om?

Vad behöver utvecklas?
Vilka utvecklingsbehov har vi och vilka processer behöver initieras eller förändras?

Steg 4 planera
Utgå ifrån sorteringen och välj ut de delar som ni vill gå vidare med.

  1. Vad ska åtgärdas? Vad ska säkerställas? Vad ska utvecklas?
  2. Vem/vilka ska göra det? Vem/vilka är ansvariga? Vilka behöver engageras?
  3. När ska det vara klart?
  4. Hur följer vi upp det?
[plain]Ta del av häfte med analysstöd Analysera för att alla ska lyckas [/plain]
Share Button

Kvalitet och Utveckling i Svedala