Av Annika Rudolfsson, lärare och Camilla Svensson, skolbibliotekarie.

Att verka för en gedigen läskultur på en skola är minst sagt en flerstegsraket, som kräver många typer av insatser. Författarbesök på skolor är just en sådan insats, som sedan länge varit ett viktigt och uppskattat verktyg för att arbeta med barn och ungdomars läsning.

I det här inlägget kommer vi att berätta om hur vi på Spångholmsskolan, i samband med ett författarbesök av Mårten Melin, valde att arbeta både läs- och skrivfrämjande med en klass i årskurs 6. Framförallt vill vi försöka förmedla varför vi tycker att det är så viktigt att verkligen satsa resurser på den läsfrämjande aktivitet som ett författarbesök i allra högsta grad är, då vi är övertygade om att effekterna för våra elevers lärande och läsande kan bli väldigt betydelsefulla. Fortsätt läsa Mårten och katten – eller hur man väcker läs- och skrivglädje genom författarbesök i skolan →

av Anastasia Karakitsos, lärare och Agnes Henriksson Fjeldstad, skolbibliotekarie på Nils Fredriksson utbildning

Vårterminen 2024 genomförde vi tillsammans ett projekt om urfolk för en grupp elever på samhällsprogrammet i årskurs två. Tanken med projektet var att erbjuda andra perspektiv på den engelskspråkiga världen och synliggöra en historia som ofta inte får mycket plats i historieböckerna. Ett viktigt syfte var också att visa hur viktigt det kan vara med omvärldskunskap för att förstå ett skönlitterärt verk. Ytterligare ett var att visa på vikten av att förhålla sig källkritiskt även till bildmedier.

Undervisningen inom ramen för projektet behandlade bland andra följande punkter ur det centrala innehållet i kursen engelska 6:

Kommunikationens innehåll

• Teman, form och innehåll i film och skönlitteratur.
• Samhällsfrågor, sociala, kulturella, politiska och historiska förhållanden samt värderingar i olika sammanhang och områden där engelska används, även i jämförelse med egna erfarenheter och kunskaper.

Reception

• Strategier för att dra slutsatser om syfte, synsätt och underförstådd betydelse, till exempel genom att anteckna, ställa sig frågor, identifiera huvudbudskap och använda omvärldskunskap.

Efter första lektionen, där eleverna introducerades till ämnet, fick de i uppgift att hitta information om en person som haft betydelse för ett urfolk i den engelskspråkiga världen. Här provade vi något nytt och istället för namn fick eleverna varsin porträttbild på en person, historisk eller samtida. Utifrån bilden skulle de sedan hitta information om personen och om bilden. De skulle svara på frågor om bildens ursprung och var den publicerats, och om självframställning och historieskrivning. Bilduppgiften resulterade i gruppredovisningar där tanken var att eleverna med hjälp av varandra skulle få en fördjupad kunskap om urfolkets historia, och därigenom även om landets historia. Eleverna skulle också lämna in källanalys där de reflekterade över vilka källor de valt att använda och varför.

Att söka med enbart bilden som utgångspunkt engagerade och blev lite som att lösa en gåta. Tanken att genom personer teckna historiska förhållanden för urfolk i engelskspråkiga världen fungerade väl och levandegjorde historien. En elev skrev i sin utvärdering att hen gillade: ” … porträttanalysen när man fick prata i grupp om hur kopplingarna är mellan dem och då kunde man helst plötsligt måla upp en bild hur det var för folket i Hawaii.” Till nästa gång kommer eleverna istället för att sitta i tvärgrupper att få redovisa i presentationer för klassen. Detta var tanken från början, men på grund av tidsbrist fick vi planera om.

Vi ville använda skönlitterära texter skrivna av personer med bakgrund i något av urfolken som behandlade dess livsvillkor. Efter mycket letande och läsning föll valet på tre texter från Australien, Hawaii och USA/Kanada. Novelläsningen mynnade ut i textsamtal där det framgick att eleverna tyckte att det var intressant att få andra perspektiv genom litteraturen. Flera upplevde att novellerna hjälpte till att levandegöra urfolksperspektivet. Beroende på land och folk uppfattade vissa av eleverna att den kunskap de fått i föregående uppgift hjälpte dem i deras tolkning av novellen. I länder de redan har stor kunskap om, till exempel USA, hade porträtten och historisk förförståelse inte lika stor påverkan. Nästa gång projektet genomförs kommer därför inte USA/Kanada vara med. Om läsningen skrev en elev i utvärderingen: “Jag gillade att det bara var lite man behövde läsa men det räckte för att kunna analysera och se symboler osv.” En annan skrev: “Man fick mycket mer av personlig inblick hur deras liv ser ut.”

En lärdom inför liknande projekt är att det är tidsödande att leta efter lämpliga texter. Det är överlag en utmaning att hitta och få tag i passande litteratur från många delar av världen. Utgivningen av noveller är inte heller så stor och eftersom vi dessutom hade specifika krav på teman tog detta längre tid än vi planerat för.

Nästa gång kommer projektet förhoppningsvis innehålla ett digitalt besök med en person från Hawaii, som eleverna kan ställa frågor till. En annan tanke är att inkludera mer bakgrundsfakta om urfolks rättigheter, till exempel – något som inte blev fokus nu eftersom tyngdpunkten låg på historiska och sociala förhållanden i den engelskspråkiga världen och inte urfolk per se.

av Anna Palm, lärare, och Martin Segerbäck, skolbibliotekarie

Elevers förmåga att läsa längre texter är något som uppmärksammas flitigt i dagens skoldebatt. En välutvecklad läsförståelse krävs för att förstå uppgifter i olika skolämnen och är naturligtvis även en förutsättning för högre studier. Inom engelskämnet är läsförståelse en av grundfärdigheterna, vilken har blivit allt viktigare då mer och mer av informationen i våra dagliga liv är på engelska.

För att utveckla sin engelska läsförståelse fick eleverna i Klågerupskolans två niondeklasser läsa varsin hel bok utifrån ett urval som tagits fram av engelsklärarna Anna och Christine och skolbibliotekarie Martin. I takt med att läsningen fortskred fick eleverna stöttning i form av bokcirklar där de kunde diskutera innehållet i böckerna. Cirkelgrupperna fördelades enligt vilken bok eleverna valt. Inför varje cirkeldiskussion tilldelades gruppmedlemmarna varsin särskild uppgift, för att förstärka olika typer av inlärning via läsning. Fortsätt läsa Gemensamt projekt: The Book Circle →

”En bra skolbiblioteksverksamhet med stark legitimitet kräver att rektorn är chef”

Det påståendet hörde vi från olika håll då vi planerade och genomförde en ny biblioteksorganisation. Ändå valde Svedala att göra tvärtom. Skolbibliotekarierna flyttades från rektorerna till folkbiblioteksorganisationen och fick bibliotekschefen som närmsta chef. Några rektorer utsågs som utvecklingsansvariga från skolledningens håll och en skolbibliotekssamordnare tillsattes.

Det har gått snart fyra år och nu vill vi berätta om hur det fungerar idag.

Vilka är då vi undrar du så klart! Jo, en av de utvecklingsansvariga rektorerna, kommunens bibliotekschef och skolbibliotekssamordnaren. Här är vår bild hur det varit och vilka styrkor och utmaningar vi ser i det delade ledarskapet på vägen mot stärkta skolbibliotek. Fortsätt läsa Vi gjorde tvärtom för att stärka våra skolbibliotek! →

En reflekterande blogg av Lise-lott Nilsson,  områdeschefen för grundskolorna, gymnasiet och vuxenutbildningen i Svedala kommun.

Att kunna läsa, skriva och ha digital kompetens är en förutsättning för lärande, en demokratisk rättighet och viktigt för att kunna vara en aktiv samhällsmedborgare. Skolbiblioteket kan stärka elevers utbildning och bidra till att kompensera för elevers olika förutsättningar. De har en viktig pedagogisk uppgift i att stödja och bidra till elevers lärande. Hur ser det ut hos oss i Svedala i dessa frågor? Fortsätt läsa En resa mot ökad läslust och högre måluppfyllelse →