Av Annika Rudolfsson, lärare och Camilla Svensson, skolbibliotekarie.

Att verka för en gedigen läskultur på en skola är minst sagt en flerstegsraket, som kräver många typer av insatser. Författarbesök på skolor är just en sådan insats, som sedan länge varit ett viktigt och uppskattat verktyg för att arbeta med barn och ungdomars läsning.

I det här inlägget kommer vi att berätta om hur vi på Spångholmsskolan, i samband med ett författarbesök av Mårten Melin, valde att arbeta både läs- och skrivfrämjande med en klass i årskurs 6. Framförallt vill vi försöka förmedla varför vi tycker att det är så viktigt att verkligen satsa resurser på den läsfrämjande aktivitet som ett författarbesök i allra högsta grad är, då vi är övertygade om att effekterna för våra elevers lärande och läsande kan bli väldigt betydelsefulla.

Syfte med samarbetet

Vi hade flera syften med vårt samarbete kring författarbesöket.

• Att ge eleverna en positiv bild av läsning och berättande. Att introducera dem för poesi och själva upptäcka olika sätt att skapa poesi.
• Minska barriären till att läsa en bok och skriva en egen text.
• Försöka förmedla det kravlösa och fria med att skapa poesi.
• Stötta eleverna i att känna självförtroende i sitt skrivande och skapande.

Inför författarbesöket

Själva genomförandet bestod i att klassen tillsammans med Annika läste boken “Förvandlad” av Mårten Melin. Klassen valde att ha boken som en gemensam läsupplevelse, där de tillsammans kunde reflektera över det de läste. De började med att Annika läste högt, vilket är någonting som klassen verkligen uppskattar. Sedan läste också eleverna stycken ur boken högt för hela klassen. De hade givande boksamtal där de reflekterade över innehållet som ibland kunde vara lite pirrigt och känsligt. Vid de tillfällena  föredrog eleverna att Annika läste.

Under ett besök i biblioteket fick eleverna, tillsammans med Camilla, förbereda frågor till Mårten Melin. En del av frågorna baserades på det eleverna läst i “Förvandlad” . Eleverna verkade uppskatta att boken var fantasifull och väckte mycket funderingar.

Parallellt med läsningen genomfördes två lektioner med temat poesi. Camilla hade gjort en presentation där hon valt ut några favoritdikter skrivna av Mårten Melin. Hon och Annika turades om att läsa dikterna högt för klassen. Det kändes som att klassen “fångades” av vår växelvisa, lite dramatiska uppläsning. Vi märkte också att eleverna blev märkbart berörda av dikterna, att de förvånades över att så pass korta texter kunde förmedla så starka känslor.

Parallellt med läsningen genomfördes två lektioner med temat poesi. Camilla hade gjort en presentation där hon valt ut några favoritdikter skrivna av Mårten Melin. Hon och Annika turades om att läsa dikterna högt för klassen. Det kändes som att klassen “fångades” av vår växelvisa, lite dramatiska uppläsning. Vi märkte också att eleverna blev märkbart berörda av dikterna, att de förvånades över att så pass korta texter kunde förmedla så starka känslor.

Därefter introducerades eleverna till två olika sätt att skapa poesi; black-out poetry, samt cut-out poetry. Sedan skulle de skapa sin egen poesi. För att knyta an ytterligare till författarbesöket så valde vi att elevernas dikter skulle ha sin utgångspunkt i Mårten Melins bok “Jag är Love”. Camilla vågade sig på att gallra ett slitet exemplar av boken, med förhoppning om att eleverna skulle få en mer autentisk känsla när de arbetade med boksidorna, än om de bara använt kopierat material. Vi upplevde att klassen var väldigt engagerad i uppgiften, en kreativ uppgift där de fick blomma ut.

“Det var roligt att pröva något nytt som man inte har testat förut”

“Det var roligt att testa de båda teknikerna. Kul att få använda sin fantasi.”

Eleverna fick några lektioner på sig att färdigställa sina dikter. Därefter hängdes de upp i klassrummet, för att sedan bli till en utställning på biblioteket.

När vi genomförde våra lektioner inför besöket och även under själva besöket, var vi båda aktiva i undervisningen. Vi hade ett gemensamt mål: Att eleverna skulle inspireras till att läsa, skriva och skapa. Det finns en tydlig symbolik med att visa eleverna att man själv, oavsett i vilken egenskap man som vuxen befinner sig i rummet, är engagerad och intresserad av det som sker.

Valet att ta avstamp i just poesin bidrog till att eleverna fick ta del av en texttyp som de eventuellt inte hade valt själva, om det inte varit en del av undervisningen. Att presentera flera av de poesiböcker som Mårten skrivit, var ett sätt att forma en röd tråd i de olika momenten. Detta var också avsikten när vi valde att utgå från “Jag är Love” när eleverna skapade poesi. De hade egentligen kunnat ta vilka texter som helst, men att välja en av Mårtens böcker var ytterligare ett sätt att presentera hans författarskap och sätta poesi övningarna i ett sammanhang.

Författarbesöket

Efter författarbesöket gjorde klassen en utvärdering där de fick berätta vad de tyckte om författarbesöket och vad de hade lärt sig av det.

“Att man ska låna från andras texter och ta med det i sin egen bok.”

“Han såg min dikt (tror jag) och jag kan skriva bättre.”

“Man fick lite bättre koll på hur man skriver, skrivtips, att vi gjorde skrivövningar.”

”Att bara skriva ner vad man tänker, dikter kan handla om vad som helst.”

“När han svarade på frågor, när vi fick göra skrivövningar och när han läste upp början på sin nästa bok.”

“ Hur man skriver enklare och hur man blir en författare.”

“Att man kan skriva vad personer gör/känner utan att egentligen skriva vad de gör/känner och vad noveller är för någonting.”

Tankar framåt

Hur mycket våra elever får ut av ett författarbesök avgörs till största del av hur vi förbereder dem inför det.

Ett författarbesök i sig kan vara en positiv händelse på en skola. Eleverna får träffa en livs levande författare, de får möjlighet att lära sig mer om yrket och de ges allt som oftast tips och idéer, i form av skrivövningar,  kring hur man själv kan författa texter. En minimuminsats för förberedelser av ett författarbesök är det rent logistiska, att man på skolan vet att och när författaren ska komma, att någon tar emot denne och får hen att känna sig välkommen. För elevernas del ska de gärna ha fått möjlighet att bekanta sig med någon av författarens alster.

Vi vill dock uppmuntra både lärare och skolledare att lägga ribban högre än så. Genom ett fördjupat och välplanerat arbete kring ett författarbesök, är chanserna goda att effekten för eleverna kan bli betydligt större, än om de bara tar del av själva besöket. Att fördjupa arbetet och förberedelserna runt ett  författarbesök är ett utmärkt och tämligen enkelt sätt att arbeta mot målet att väcka läs- och skrivlust hos våra elever. Med små medel går det att sätta författarbesöket i en meningsfull kontext, där eleverna inte bara under ett tillfälle får träffa en författare, utan också genom engagemang från personal på skolan får tillfälle att utveckla sin egen läsning och sitt eget författarskap.

Att som skolledare viga resurser åt författarbesök på skolan är tveklöst ett led i att skapa en läskultur på skolan. Att uppmuntra och skapa förutsättningar för sin personal och sina elever att utvinna mesta möjliga av den här typen av aktiviteter, är att i praktiken sikta mot högre måluppfyllelse för våra elever.

Att fundera på

• Vilka erfarenheter har du av författarbesök på skolor?
• Vilka förutsättningar önskar du som lärare för att kunna arbeta med författarbesök i skolan?
• Vilka förutsättningar önskar du som bibliotekarie för att arbeta med författarbesök i skolan?