“I början var jag lite orolig för elever som inte hade några vänner men det har faktiskt blivit tvärtom. De har lättare att få kontakt med varandra när de inte tittar ner i mobilerna” – socialpedagog på högstadiet

Mobiltelefonanvändandet har ökat drastiskt det senaste decenniet. Allt fler unga använder mobilen mer än tre timmar varje dag – och allt fler är själva missnöjda med det. Över hälften av alla 13–16-åringar uppger att de tycker att de använder mobilen för mycket. Resultaten av den ökade användningen av digitala medier har medfört negativa hälsobeteenden bland unga, vilket påverkar både deras fysiska och psykiska hälsa, lärande samt utsatthet för riskfyllda interaktioner online.

Elever som redan har det svårt i skolan kan ta tillflykt i digitala medier, vilket i många fall leder till mindre sömn. Detta påverkar hjärnans funktioner negativt och gör det ännu svårare att hänga med, vilket för många skapar fler misslyckanden i skolan. Detta tvingar oss som arbetar i skolan att tillsammans fundera kring hur vi kan vara med och bryta den onda spiralen.

Varför får min skärm mig att må dåligt?
Forskning visar tydliga negativa effekter för flickor när det gäller psykisk hälsa och användning av sociala medier. Detta ses inte på samma sätt hos pojkar, varför? Hur skärmtiden ser ut skiljer sig mellan könen. Flickor lägger betydligt mer tid på sociala medier, medan pojkar lägger mer tid på dator- och mobilspel. Forskning visar att pojkars digitala spel, framför allt tillsammans med andra, till viss del faktiskt kan öka välbefinnandet. Samtidigt visar en studie av Kelly med kollegor (2019) att risken för depression ökar med tid som ägnas  på sociala medier. Varje extra timme per dag ökar risken med 13 % för flickor och med 9 % för pojkar. Oavsett innehåll innebär flera timmars skärmtid om dagen att andra viktiga områden i livet, såsom sömn, rörelse, kost, relationer och skolarbete trängs undan. Dessa undanträngningseffekter gör att ungas mentala tallriksmodell hamnar ur balans.

              Källa: Det syns inte

Under tonåren förstärks känslor som glädje och sorg, och behovet av att höra till blir allt starkare. Samtidigt ökar medvetenheten om hur man uppfattas av andra och självbilden formas i hög grad av andras omdömen. Det gör tonåringar mer mottagliga för social påverkan. Innehållet som unga möter på sociala medier kan påverka självbilden, särskilt om det redan finns en sårbarhet. Av flickor i årskurs 9 som lider av depression och/eller ångest rapporterar 67% att de upptäckt nya “fel” med sin kropp efter att ha jämfört sig med bilder på sociala medier. Att möta och jämföra sig med skönhetsideal på sociala medier är kopplat till lägre självkänsla, mer ätstörda beteenden och ökad öppenhet för plastikkirurgi.

Även pojkar påverkas av skönhetsideal på sociala medier, men i dagsläget ses effekterna inte vara lika stora som hos flickor. Fokus i innehållet riktade till pojkar ligger mer på muskler och prestation, vilket kan dölja besvär kopplat till psykisk ohälsa och ätstörningar. Skönhetsindustrin riktar sig i dagsläget mest till flickor och kvinnor, men man kan fundera på vad som händer när marknadsföringen riktar sig mer mot pojkar och män. Hur kommer deras mående påverkas när även deras värld blir allt mer fokuserad på det yttre?

Varför får jag inte spela lite till?
I studier framkommer det att barn och unga med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) i genomsnitt tillbringar mer stillasittande tid med digitala aktiviteter än barn utan NPF. Sambandet tycks vara starkare hos äldre ungdomar än yngre. Samma grupp kämpar extra mycket med läroplanens kravställan. Elever med NPF når oftare inte målen i kärnämnena och är mer sällan behöriga till gymnasiet jämfört med elever utan NPF. Om skolan är en värld där du ständigt misslyckas kan vi alla förstå att det finns en lockelse i att ta sin tillflykt någon annanstans, där man får lyckas och eventuellt vara någon annan för en stund. Tillflykten är dock inte alltid problemfri utan det har visats i studier att unga med NPF oftare blir utsatta för kränkningar på nätet än andra barn. 

De svårigheter som kan ses vid NPF hakar i hur datorspelande och sociala medier är uppbyggt utifrån dopaminkickar och ett aldrig avslutande flöde. Svårigheter att reglera sina beteenden och impulser samt sätta igång och avsluta aktiviteter gör att barn och unga med NPF har ett stort behov av stöd kring ett sunt användande av digitala medier. Att få balans i livet, utifrån den mentala tallriksmodellen, kräver stöd från vuxenvärlden.

Varför får jag inte vara uppe lite till?
För lite sömn påverkar hjärnans funktioner negativt – arbetsminnet, koncentrationen, inlärningsförmågan och det logiska tänkandet försämras. Trots detta visar trenden att unga sover allt mindre, vilket väcker oro för hur det påverkar både mående och skolprestationer.

Skärmar spelar en stor roll i våra sömnvanor. Idag sover 11-15 åringar mindre än för 30 år sedan, de lider av sömnbrist. Alla åldersgrupper lägger sig generellt senare och sover mindre. Forskning visar att tonåringar som sover i snitt sex timmar per natt har dubbelt så hög risk att drabbas av nedstämdhet och ångest ett år senare. Världshälsoorganisationens rekommenderar följande sömntimmar för olika åldrar:

• 1 – 3 år: 12 – 13 timmar per dygn.  
• 3 – 6 år: 11 – 12 timmar per dygn.
• 6 –12 år: 10 – 11 timmar per dygn.
• 12 år och uppåt: 8 – 9 timmar per dygn, men vissa barn behöver mer sömn i puberteten.
• Vuxna: 7 – 9 timmar per dygn.

En mobilfri skola- Vilka effekter har det?
“Det var lite jobbigt i början, men nu har man vant sig” –elev i årskurs 7

Att gå i en mobilfri skola har visat sig vara fördelaktigt utifrån flera hälsorelaterade faktorer. Eleverna mår i allmänhet bättre i mobilfria skolor och skolnärvaron är högre. Att ha en mobilfri skola verkar vara extra gynnsamt och ha kompensatoriska effekter för elever med större sociala sårbarheter. För elever generellt har sömnen visat sig bli 10 minuter längre och eleverna har 38% högre odds att uppnå minst åtta timmars sömn per natt jämfört med elever där mobilen är tillåten. De är också mindre benägna att sova med mobilen i sängen samt att ha mobilen precis bredvid vid läxläsning. När eleverna inte har tillgång till mobilen går de fler steg per dag och det rapporteras färre problematiska interaktioner (såsom elaka kommentarer) online. Interaktionerna i skolan påverkas också positivt. Studier visar indikationer på att mobilfria skolor har minskad förekomst av mobbning.

Skolorna i Svedala arbetar aktivt för en mobilfri skola. Skolpersonal har uttryckt att det nu är lättare att få kontakt med elever. Vi ser varandra när vi inte ser ner i en skärm! Det är inte alltid lätt att implementera något nytt och förändra våra vanor. Utifrån studiernas resultat finns det mycket att vinna på en mobilfri skola, att hålla i och hålla ut!

Reflektion

• Hur påverkar dagens kunskap om digitala medier hur du tänker kring undervisning och lärande?
• Hur kan vi i skolan arbeta för att skapa balans hos eleverna utifrån den mentala tallriksmodellen?
• Om vi tar bort mobiltelefonerna från skolan behöver vi erbjuda alternativ. Vad kan vi göra för att främja aktivitet, samspel och återhämtning under rasterna?

Lästips:
Mer om den mentala tallriksmodellen.
https://detsynsinte.learnworlds.com/mentala-tallriksmodellen
https://detsynsinte.learnworlds.com/blog/mentala-tallriksmodellen-blogg (Material att ladda ner)

Källor
Abrahamsson, S. (2024). Smartphone bans, student outcomes and mental health (NHH Dept. of Economics Discussion Paper No. 01). Available at SSRN: 

Folkhälsomyndigheten. (2024). Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning (Artikelnummer 24190). 

Kelly, Y., Zilanawala, A., Booker, C., & Sacker, A. (2019). Social media use and adolescent mental health: Findings from the UK Millennium Cohort Study. EClinicalMedicine, 6, 59–68. 

Mind. (u.å.). Mår unga sämre i en digital värld? En kunskapsöversikt över hur digitala medier påverkar barn och ungas psykiska välbefinnande. 

Nutley, S. (2022). Distraherad: hjärnan, skärmen och krafterna bakom. Natur & kultur.

Nutley, S. (2025). Hur elever i mobilfri skola mår [PDF]

Nyberg, G., Ekblom, Ö., Kjellenberg, K., Wang, R., Larsson, H., Thedin Jakobsson, B., & Helgadóttir, B. (2021). Associations between the school environment and physical activity pattern during school time in Swedish adolescents. International Journal of Environmental Research and Public Health, 18(19), 10239. 

Skolverket. (2022). 15-åringars användning av digitala verktyg. 

Föreläsning av Sissela Nutley, 6 maj 2025, på konferensen Kraften i tidig upptäckt i Trelleborg. Föreläsningens titel: Hjärnan, skärmen och krafterna bakom: Vad säger forskningen och vad kan vi göra?

 

Inlägget är författat av Alvina Miller och Gabriella Szemenkar, skolpsykologer, Barn- och elevhälsan