Av Frida Celander, förstelärare och Elvira Szentes, skolbibliotekarie

Hur kan vi i skolan skapa möjligheter till positiva möten med böcker och få elevernas läsintresse att öka? Hur kan vi arbeta tillsammans i skolan för att skapa möjligheter till rika tillfällen för våra elever att samtala om litteraturen?

Varje vecka står textsamtal på schemat i 2A och 2B på Marbäcksskolan. Vi läser många olika slags böcker, ofta med anknytning till det tema som vi arbetar med. Textsamtalen som oftast sker i helklass med 26 elever är organiserade för att alla ska komma till tals och tänka och samtala kring texten. Det finns ofta en skrivuppgift som knyter an till texten på olika sätt.

Under hösten har dessutom en handfull elever åt gången fått möjligheten att samtala med vår skolbibliotekarie Elvira om litteratur. Tanken har varit att de mindre läsgrupperna ger ytterligare möjligheter för alla att komma till tals. Förhoppningen har också varit att projektet kan bidra till en djupare förståelse för böckerna, då eleverna får tillfälle att verkligen diskutera med både varandra och sin bibliotekarie om just det som de funderade kring när de lyssnade på boken. Ytterligare en viktig aspekt av grupperna är att de bygger upp relationen mellan eleverna och skolbibliotekarien genom längre boksamtal än det finns möjlighet till vid lånetillfällen och liknande i biblioteket.

I kursplanen för svenska står det:
– “Undervisningen ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva.”
– “Eleverna ska ges möjlighet att läsa, analysera och resonera om skönlitterära verk i olika genrer.”

Läsgruppsprojektet anknyter även till flera punkter ur det centrala innehållet i kursplanen i svenska för årskurs 1-3, exempelvis:

– ”Att återge delar av innehållet i olika texter samt resonera om budskap i texterna och jämföra med egna erfarenheter.”
– ”Strukturerade samtal. Att berätta om vardagliga händelser samt att uttrycka känslor, kunskaper och åsikter. Att lyssna, ställa frågor och ge kommentarer.”
– ”Att lyssna aktivt och återberätta viktiga delar av ett innehåll”

Kattpromenaden

I det här blogginlägget fokuserar vi på den ena klassen, där vi läste bilderboken Kattpromenaden av Sara Lundberg. Boken handlar om en katt och dess människa som promenerar tillsammans varje dag. Promenaden ser alltid mer eller mindre likadan ut, och det är alltid människan som bestämmer. En dag vill katten inte följa med på den vanliga promenaden längre och de två karaktärerna skiljs tillfälligt åt. I den andra halvan av boken får katten i stället bestämma promenaden, och människan får konfrontera sin oro när katten för in dem i en skog där människan inte hittar.

Lektionstillfällena började med att den grupp som vid just det tillfället skulle ha boksamtal samlades i ett mindre rum i anslutning till klassrummet tillsammans med skolbibliotekarien. Vi gick igenom vad som är viktigt att tänka på – att lyssna på varandra, att inte avbryta den som talar – och även vad syftet med boksamtalet är: att lyssna uppmärksamt, att samtala om boken samt att lära av varandra genom att prata om de delar av boken som eleverna kanske tänkte olika kring eller förstod olika. Eleverna fick lyssna på första halvan av boken, följt av en diskussion, och därefter lästes andra halvan av boken följt av ett nytt samtal.

Efter att ha läst halva boken började vi alltid med att summera vad som hade hänt hittills. Efter det kunde samtalet se lite olika ut beroende på hur självgående och pratsam gruppen i fråga var, men diskussionen utgick i grunden från frågor som planerats i förväg. Frågorna handlade både om vad som rent konkret händer i boken, men också om karaktärerna, vad vi vet eller får reda på om dem, och hur vi tror att de känner i olika delar av boken. Någon fråga handlade också om bilderna i boken, sådant vi endast får reda på genom just bilderna och inte i texten, samt om de textlösa sidorna som finns vid ett tillfälle i boken.

Ofta diskuterade eleverna mycket kring hur de trodde att människan i boken kände när katten umgicks med andra människor, samt när den inte lyssnade på henne. Vi pratade också om hur det bara var människan som bestämde vägen. Efter andra halvan av boken pratade vi en hel del om skillnaderna mellan promenaden när katten fick bestämma och när människan fick bestämma, om oro och nya saker, samt hur vi trodde att promenaderna kunde se ut i framtiden, efter bokens slut.

Utvärdering av läsgrupperna

Eleverna har generellt varit väldigt positivt inställda till läsgruppstillfällena, och har både frågat efter när det är deras tur att få vara med, samt gett positiv feedback i anslutning till lektionerna. Eleverna har bland annat beskrivit läsgruppen som “rolig”, “knasig” och “intressant” och ett par elever har efterfrågat fler liknande lektioner. En elev önskade att eleverna skulle få vara med och välja bok ifall vi skulle göra samma sak igen, vilket hade kunnat vara ett sätt att ytterligare öka elevernas delaktighet.

Läsvaneundersökning

Under hösten har vi också genomfört en läsvaneundersökning i de båda klasserna. Vi ville få en bild av elevernas läsintresse, vad de läser för böcker, vad de tycker om våra textsamtal och vem som ger dem tips om böcker. I Skolverkets lärmodul Att stimulera läsintresse finns en bra guide om man vill ha förslag på frågor.

Resultatet var positivt och det visar sig att 47 av 52 elever läser hemma. Böcker som är populära att läsa i åk 2 är Handbok för superhjältar, Musse och Helium, LasseMaja, fotbollsböcker, spelböcker, Flugo, Norrsken och Amulett. Eleverna är positiva till textsamtalen, 40 elever tycker om det mycket eller jättemycket. 10 tycker bara om det lite.

Många elever hittar själva de böcker som de vill låna i skolbiblioteket. Vuxna är bra på att tipsa om böcker, föräldrar, skolbibliotekarie och lärarna i skolan. Kompisar och syskon bidrar också med tips. I den avslutande delen av läsvaneundersökningen fick eleverna rita en bild av sig själva på en plats där de tycker om att läsa.

Avslutande ord

De slutsatser som vi kan dra av läsvaneundersökningen är att vi har elever som läser mycket både i skolan och hemma och har en positiv inställning till läsning och litteratursamtal. Även elevernas reflektioner under läsgruppstillfällena visar på att de verkligen har ett intresse för att diskutera böckerna de läser. När skolbibliotekarien tar steget in i undervisningen ger det eleverna en möjlighet att verkligen tänka tillsammans och bygga vidare på varandras tankar och idéer.

Läsvaneundersökningen ger också information om vilka elever vi behöver stötta mer både i val av böcker men också genom att prata med dem om deras läsning. Vi behöver också hitta en struktur för eleverna att tipsa varandra om böcker i skolan.

Läsintresse är en viktig del av elevernas läsutveckling och när man hittar elever som smygläser under ett bord på rasten, helt uppslukade av sin bok, gör man ett litet glädjeskutt inombords.