Vårt språk, som det ser ut idag, är ur evolutionär synvinkel en sen uppfinning. Under längre eller kortare perioder i människans historia har olika människoarter levt sida vid sida. Sannolikt uppstod det primitiva språket hos vår förfader Homo Erectus. Ursprungligen bestod språket troligen av läten och gester som i sin yttersta korthet avhandlade det som skedde här och nu. Behovet av att kunna uttrycka sig mer nyanserat, bortom den aktuella stunden, gjorde att språket successivt utvecklades hos senare människoarter. Det förvandlades till de mer sofistikerade, avancerade berättelser som bär vår överlevnad och vårt sätt att leva och vara.
