I juni 2023 skrev vi i Språkteamet Barn- och elevhälsan blogginlägget “De ofrivilligt tysta barnen” med syfte att delge kunskap om diagnosen selektiv mutism, tips och råd kring bemötande samt exempel på frågor att ställa till barn/elev, hem och skola. Gå gärna in och läs detta blogginlägg först! https://old.kvutis.se/de-ofrivilligt-tysta-barnen/
De ofrivilligt tysta barnen.. Hur var det nu då? Vi tar med er kort tillbaka…
Vårt språk, som det ser ut idag, är ur evolutionär synvinkel en sen uppfinning. Under längre eller kortare perioder i människans historia har olika människoarter levt sida vid sida. Sannolikt uppstod det primitiva språket hos vår förfader Homo Erectus. Ursprungligen bestod språket troligen av läten och gester som i sin yttersta korthet avhandlade det som skedde här och nu. Behovet av att kunna uttrycka sig mer nyanserat, bortom den aktuella stunden, gjorde att språket successivt utvecklades hos senare människoarter. Det förvandlades till de mer sofistikerade, avancerade berättelser som bär vår överlevnad och vårt sätt att leva och vara.
Vi hör nästan dagligen att unga i Sverige mår sämre. Utöver sociala medier och skärmtid, minskad fysisk aktivitet och minskad sömn är skolrelaterad stress något som har betydelse för hur unga människor mår.
Barn med psykisk ohälsa presterar sämre i skolan. I skollagen står det att skolan ska “främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära”. Att elever mår dåligt innebär således en risk för deras utveckling och lärande, och är något som behöver tas på allvar. Mot bakgrund av detta är det centralt att vi som arbetar i skolan är medvetna om de utmaningar som eleverna möter.
Det är genom våra sinnen vi upplever världen. Ett av våra sinnen är hörseln. Hur påverkas vår hörsel av den miljö vi befinner oss i? Hur påverkas vår inlärning? Hur är ljudet i skolan idag? Hur borde det vara? Och vad kan vi göra för att nå en så optimal ljudmiljö som möjligt i våra pedagogiska verksamheter?
Skolans lokaler ser ofta väldigt olika ut i design och utformning. Några byggnader är från en era där man byggde endast i sten. Några lokaler är byggda närmre dagens datum och då är stora glaspartier mot söder ett utmärkande inslag. I lokalers insida har också stora glaspartier fått stort utrymme och utgör på vissa skolor en tongivande del i inredningen. På vissa skolor finns ett litet fönster i sitthöjd i varje klassrum. Det ger dem som befinner sig på utsidan möjlighet att titta in och det ger dem som befinner sig på insidan möjlighet att titta ut. Men det bidrar också till visuellt buller och en mindre fördelaktig ljudmiljö då glas inte isolerar ljud på samma sätt som en vägg.
När man försöker finna framgångsfaktorer i arbetet med elever är systemperspektivet en bra utgångspunkt, dvs att se individen som en del i ett sammanhang. En viktig del i elevens sammanhang är vårdnadshavare. De flesta i skolan är även överens om att ett gott samarbete med elevernas föräldrar gynnar elevens skolgång. Men hur får man till ett gott samarbete?
